Det torde vara lite mer än åtta år sedan jag hörde W.A.S.P för första gången. Jodå, det är sant. Som jag nämnt tidigare är min musikhistoria något udda, i och med att jag lyckats missa sådant som min generation hårdrockare helt enkelt inte ska kunna undgå. Istället var det via min då blivande sambo som dessa proteinprofeter nådde mina öron i form av en romantisk blandskiva - vackert avslutad med See You In Hell (Grim Reaper) och Trail Of Tears (Halford)... Men den här småsmöriga o-balladen förtjänar mer än väl sin plats som tredje klockringare. Trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar