onsdag 23 oktober 2013

R.E.E.K - kreativitet gånger tre från Sunne


Marcus Swensån, 15, Emil Stang, 22 och Kim Raasanen, 23 är en Sunnetrio, som under det svårtydda namnet R.E.E.K spelar vad sångaren och gitarristen Emil kallar för en blandning mellan death och thrash metal. Vi träffas för en kort pratstund på ett café i Karlstad en eftermiddag efter en, såvitt jag förstår, smått vådlig bilfärd från Sunne.

När började ni spela? 
Kim: Jag har spelat gitarr i fem år och i april förra året började jag med trummor.
Emil: Jag skulle ha spelat trummor först... men jag sög. Jag har i princip alltid varit intresserad av gitarr, så jag tog lektioner på Kulturskolan i Sunne. Sedan bestämde jag mig för att plocka fram micken och skrika lite, så då blev jag sångare också.
Marcus: Jag spelade lite från och till förut, men nu har jag spelat aktivt i ungefär ett år.

Vilka är era influenser?
Kim: Rammstein, Marilyn Manson och Devildriver. Gene i Deathclock.
Emil: 70- och 80-talsmetal, de tyngre. Iron Maiden är favoriterna.
Marcus: Marilyn Manson. Jag hade Kim som musiklärare...

Kommersialism är ett begrepp som inte brukar höra till hårdrocksvärldens mest omhuldade, men riktigt så resonerar inte R.E.E.K. Emil vill att metal ska bli mer kommersiellt och få en större spridning, och Kim konstaterar krasst att syns man inte, finns man inte. Trion repar minst en gång i veckan på fritidsgården Änglagott i Sunne, och som jag själv är sju, åtta och femton år äldre än killarna, så har jag naturligt nog inte riktigt koll på vad som gäller i musikväg på småorter numera.

Vad lyssnar folk på i Sunne?
Kim: Mycket raggarmusik.
Marcus: Folk går från raggare till punkare, sedan kanske till hårdrocken.
Emil: Raggarna är de där som tror att Sunne är en stad.
Marcus: Jag skulle hellre gå ut med ett saltkar än någon från Sunne...

Småstadsångesten har inte förändrats sedan jag själv var femton, märker jag. Killarna säger samfällt att satsningarna på ungdomar i Sunne är obefintliga, och jag noterar att det som jag och min sambo suckar över inte skiljer sig värst mycket från den här trions irritationsmoment: att man inte bryr sig om att uppmuntra kreativitet bland ungdomar (eller för den delen vuxna).

Ett annat problem för trion är livekarusellen, menar Emil. R.E.E.K har spelat live sju gånger, bland annat på Uno i Karlstad, men säger sig inte ha material för en hel show, och med tanke på att Marcus är minderårig blir det svårt med åldersgränserna. 

Har ni något gig inplanerat?
Kim: Vi ska anmäla oss till Fryksdalsdansen i Kolsnäs.

Vad har ni för mål med R.E.E.K?
Emil: Vi vill inte ha ett livlöst band. Jag vill känna att kroppen styr när vi spelar, att känslan ska komma naturligt.
Kim: Att vi verkligen får ut bra musik.
Marcus: Jag har inget att tillägga. De sade precis det jag menar också.


Wicked (2013)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar